Rullat 3 mil
I fredags bokade vi en cykeltur som bland annat skulle ta oss till risfälten. Turen började 8.30 då vi blev hämtade på hotellet. Vi åkte ca en timme innan vi kom fram till ett ställe där vi fick se och testa på massa olika kaffesorter. Fick tyvärr inte smaka världens dyraste kaffe, det fick man köpa isf. Och smålänningar som vi är så blev det inget med den saken. Fick även se djuren som bajsade ut bönorna haha. De låg där i varsin liten bur stackarna. Fortfarande oklart vad det var för ett djur.



Åkte sen vidare till en restaurang högt upp i bergen. Så fin utsikt, kallt var det men vad gjorde det, det vankades ju frukostbuffé trodde vi. Vi blev bjudna på en bit ananas, en vattenmelonbit, en papayabit och två bananbollar. Och så lite pulverkaffe. Inte riktigt vad vi hade hoppats på, haha.

Fick sedan stå på parkeringen utanför och vänta på ett gäng kineser som också skulle cykla med oss. De stod där och posade i sina klackskor och solbrillor. Tillslut blev vi irriterade så Alice sa till vår guide och då blev det minsann fart på att. Varsin mountainbike fick vi. Med en hjälm på huvudet som luktade gubbsvett (som vanligt) och en sadel som var alldeles för låg trampade vi iväg. Vi trampade kanske tjugo meter sen hoppade de kinesiska tjejerna av okänd anledning av sina cyklar och hoppade in i bilen som körde bakom oss. Skönt tänkte vi, slapp vi vänta på dem sölkorvarna. Sen var det bara nedförsbacke i en mil, ingen fotbromsen hade vi heller. Så vi satt där och höll in handbromsen för allt vi var värda. Men vi slapp ju trampa iallafall.




Efter ett tag kom vi till en liten by där guiden berättade något som vi inte riktigt förstod. Tjejerna som försvann i början av turen dök också upp där, de bytte nu sin privatchaufför mot cyklarna och skulle nu tydligen med igen. Fast först skulle alla 10 kineserna gå på toa, så då fick vi vänta på dem igen, haha. Åkte sen i en mil till, bara nerför inte en meter behövde vi trampa.
Kom till en väldigt brant nedförsbacke och sen direkt en brant uppförsbacke där inte ens vi pallade att cykla hela vägen så vi fick gå sista biten. Stod där uppe på toppen ett tag och väntade och undrade vart alla andra hade tagit vägen. Då visade det sig att det hade gått ner för backen, sedan lastat in sin cyklar och åkt bil hela vägen upp...
Rullade sedan en lång bit tills vi kom till ett tempel. Där gav också alla kineserna upp och det blev bara vi fyra och guiden kvar, haha. Skönt att bli av med dem, för på varje ställe vi stannade på skulle de kliva ur bilen och posera i sina klackar. Kanske tio bilder på varje person. Vilket inte uppskattades av oss fyra otåliga och svettiga svenskar.
När det sedan äntligen blev lunch, satt hela kinesgänget redan på restaurangen och åt. Och precis när vi kom dit började det regna.

Sån himla tur att vi slapp cykla i regnet. Men alltför mycket tur kan man inte ha, påvägen hem blåste ett träd ner över vägen. Så vi hamnade i värdens bilkö som aldrig gick framåt. Satt där hur länge som helst och när vi var på gångavstånd hemifrån så hoppade vi ur bilen och gick sista biten.


Resten av eftermiddagen ägnade vi åt att shoppat och ta massage. Och även strömmen kom tillbaka efter att ha varit borta i några timmar. Åt sedan middag på favvo-restaurangen i Ubud.